Äntligen!

Äntligen har semestern börjat. Eller sommaren. Eller kanske att äntligen har jag fått mitt liv och mig själv tillbaka igen. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka det, men så här bra har det inte känts på länge. Vi är lugna och avslappnade, sover länge och ser mycket på tv, och vi har hittat tillbaka till varandra igen. Bra saker i vår relation har liksom begravts under en stor hög av lajvarrangerande och skadad hund, och varit borta så länge att vi knappt märkt att det saknas. Men nu, nu, äntligen! Nu är vi tillbaka hos varandra och hos oss själva igen. Här, nu, och alldeles lyckliga.

Jag älskar min fru! Mer än ord kan uttrycka. Jag älskar mitt liv, vår hund, vår lägenhet, våra vänner, och nästan allra mest förvånande - just nu älskar jag mig själv.

Livet är bra. Och jag har världens bästa fru.