Mötet

Igår var vi så iväg till mötet på reproduktionscentrum, först kl. 10 med en kurator, och sen kl. 11 med en läkare. I korthet gick det jättebra, snäll kurator och bara lite läskig läkare. AB fick skriva på ett papper om att hon vet om att jag blir inseminerad, vilket innebär att hon blir förälder till barnet, vi fick lova att berätta att barnet tillkommit genom insemination (jag tror den proceduren är mer relevant för heteropar - jag menar, vad skulle vi annars säga?), och jag fick lämna blodprov, vilket var otäckt, men uthärdligt.

Nästa steg är att när jag får mens ska jag ringa och boka tid för ultraljud av äggledarna, och om det ser bra ut är det inget mer sen. Sen köar vi en liten stund, typ tre månader från nu, och därefter ringer vi bara när jag har ägglossning. De har stängt efter midsommar, så troligen kommer vi hinna med en insemination innan dess, och om den inte tar får vi försöka igen i augusti.

Helt otroligt. Jag trodde att det skulle vara så oerhört mycket besvärligare än så här. Två besök, en enkel undersökning, och sen kör vi.

Men efter mötet orkade jag inte gå till jobbet, utan fick följa med AB hem och sov sen på soffan i en och en halv timme. Jag var rätt slut.