lördag 22 november 2008

Vad jag vill och vad jag kan

Vi vann inte den konstiga tävlingen, men vi gjorde ett gott försök, och jag höll mig vaken hela natten till långt in på förmiddagen. Nu är det gjort, och det jag framförallt lärt mig är att jag inte behöver göra sånt här.

Jag vet hur jag funkar under press. Jag vet hur jag funkar i grupp. Och oavsett hur roligt det är att träffa nya människor så har jag en väldig massa människor jag redan känner som det också är väldigt roligt att träffa.

Det jag ska våga är inte att säga ja till konstiga utmaningar. Det jag ska våga är att säga nej. Att bara säga ja till saker som faktiskt följer mina, verkliga, riktiga värderingar. Det som jag på riktigt vill, inte det som jag tror att jag borde vilja.

Jag vill inte vara cool och hipp och kontaktsökande. Jag vill vara hemma och umgås med min familj. Jag vill skruva i låste på toalettdörren, sätta in nya glödlampor i hallampan, och julpynta. Jag vill tänka, reflektera och göra mysiga saker.

Från och med nu ska jag fatta beslut som överrenstämmer med mina riktiga värderingar. De där som får mig att må bra.

Och jodå, det var en rolig helg och en rolig tävling. Men i jämförelse med en helg hemma med AB var det som knäckebröd är gott i jämförelse med gräddtårta.

Inte särskilt helt enkelt.

4 kommentarer:

Alfa sa...

Det brukar ta ett tag innan man lär sig att faktiskt känna att det är ok att bara göra det som känns mest rätt...det man helst vill göra. Sen är det lättare att säga nej till annat, utan dåligt samvete.

Kaxiga mamman sa...

Detta är en av vårt samhälles viktigaste läxor - att välja bort. Eller, att välja det vardagliga. Heja lugnet!
Och, vill ni välja att ta en sväng runt adventsmarknaden nästa helg, så hakar vi gärna på!

maria p sa...

Jag har lärt mig att börja be om betänkelsetid när folk frågar om saker. Istället för att på en gång säga ja eller nej (vilket oftast blir ja, varesej man vill eller inte). Så ber jag om att få fundera på saken, kolla schema, andra aktiviteter osv och ringa upp vid ett senare tillfälle.

Då får man tid till att hinna fundera på om det stämmer in med vad man vill eller inte, och det blir ett mer genomtänkt och bra beslut. Sedan är det mycket lättare att ringa och säga nej tack tyvärr inte denna gång om det var så att det inte passade en just vid det tillfället.

Sedan måste man inte alltid säga varför om man inte vill det. Klarar man att säga nej, jag vill inte, för att man helt enkelt bara inte vill eller har lust så är det bra, men inte nödvändigt.

Fast knäckebröd tycker jag är godare än gräddtårta ;-)

Mumriken sa...

Det är en värdefull insikt när man inser att man inte behöver göra något. Och framförallt att man inte behöver offra sig själv för något ädelt syfte som inte direkt gynnar en själv. Jag tycker att mariap har en bra strategi som jag försöker att anamma själv så ofta det går... Men det är inte lätt. Sköt om dig själv nu och ta det lugnt! Många hälsningar från Mumriken :)