Först går mat-mamma till jobbet, så Signe bara kan amma då och då. Sen kommer hon hem, och Signe är ju inte dummare än att hon fattar att här gäller det att passa på och amma om man ska få något. Så hon ammar och ammar och ammar och ammar. Och sen ammar hon lite till, för säkerhets skull.
Men så går det nån vecka, och mat-mamma med brösten finns ju där hela tiden. Morgon, middag, kväll och jämt däremellan. Och jämt och samt på natten också. Så då är det ju inte lika viktigt längre. Den där amningen. Den kan man ju ta när det passar och hinns med, mellan andra viktiga saker, som att klättra och klänga och stå upp och så.
Och då sitter matmamma där, men sina mjölkstinna bröst, och en unge som har mycket viktigare saker för sig än att dricka all den mjölken hon lyckades sätta igång. Så är det, helt enkelt.
Nu ska jag gå och pumpa ur.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar