Jag fick så bra frågor om mitt blogginlägg, att svaret blev jättelångt och fick bli ett eget inlägg istället. Det där om plus och minus, alltså.

Grejen är ju den att jag tycker ju inte egentligen att det är några minus. Då skulle jag ju inte göra så. Men det finns något bekymmersamt med de grejerna, något som triggar min "måste göra allting precis rätt"-ångest. Och det är dum ångest, fånig ångest, för det är ju inte som om jag inte tänkt på saken och fattat ett medvetet beslut. Jag bara grubblar ändå, kanske bara för att ha något att grubbla på. Poängen var mer att jag ska sluta grubbla och njuta av min bebis istället.

För det är klart att det är underbart att Signe har knutit an till mormor och är så trygg med henne att hon inte ens blinkar när jag och AB lämnar henne i mormors famn. Om hon inte vore trygg skulle hon säga till, och då skulle vi inte lämna henne. Att borde-spöken ändå spökar är för att de är rastlösa gengångare som inte har något bättre för sig, och de ska bara ignoreras.

Burkmaten var det enda Signe ville ha. Vi försökte lite tafatt göra egna smakportioner. Då kräktes Signe. Inte bara så att hon helt enkelt inte ville ha - hon smakade en smula, och kräktes sen över hela bordet. Tredje gången hon gjorde det lade jag ner alla matlagningsambitioner, och nöjer mig sen dess med att vi i alla fall köper ekologisk barnmat. Som hon äter. Och inte spyr av.

(Sen lyckades jag häromdan göra en god röra som hon faktiskt åt med god aptit, och det var så roligt att jag tänker göra om det. Men det är inte av dåligt samvete, det är mest för att det är kul.)

Och den framåtvända barnvagnen blev som det blev för att det var den vi hade råd med. Och för att Signe visar starka tecken på att inte alls vilja titta bakåt när hon åker framåt särskilt länge till, och vi inte ville lägga pengar på ett åkdon hon kommer försöka klättra ur om ett par månader. Så vi kör så här, och har bärselen i varukorgen underst, och det är en utmärkt kombo.

Det här är bara grejer som jag i förväg trodde att jag skulle ha gjort på ett annat sätt med. Det är nog det det är. Innan vi fick Signe, så trodde jag att jag skulle ha en bakåtvänd barnvagn, bara använda barnvakt i undantagsfall, och absolut laga egen barnmat. Men det blev inte så, och det blev inte sämre för det. Det blev skitbra, och vi gör ju som vi gör av goda skäl.

Jag ska bara sluta grubbla över det.