Imorgon, om exakt 12 timmar faktiskt, klockan nio närmare bestämt, har vi tid för ultraljud på Reproduktionscentrum. Spännande spännande!
Har något otäckt hänt syns det då. Men min kropp skriker gravid med stora bokstäver (den där enorma tröttheten, dumheten, illamåendet, de superömma megastora brösten och den konstant krampande livmodern är liksom en hint) och inga blödningar har förekommit. Så det finns inga indikationer på att något skulle vara fel. Min kropp tror att jag är gravid och att allt är bra, och det tror jag också.
Jag hoppas att vi får se ett litet ca tre centimeter stort knytt på ultraljudsskärmen som annars mest visar myrornas krig, och att det ska vinka åt oss med sina små knubbiga stumparmar med små små fenliknande fingrar ytterst, och säga "Hej mamma och mamma! Jag har det bra härinne! Vi ses om sju månader!".
Det tror jag att det kommer att göra. Och säga. Så det så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Så klart det lilla knyttet kommer göra! Och säga! Ser fram mot att få krama om er snart!
Å vad jag är avundsjuk! En annan får ju inte se ett underverk förrän i vecka 18. Det är läääänge kvar....4 veckor.
Hoppas att knyttet sprattlar villt och framförallt att h*n lugnar er med orden "Hej, hej, här är jag, do not worry!"
Lycka till!!!
Spännande!!!! Ser fram mot rapport! Hälsa knyttet!
Skicka en kommentar