Signes allmänna blodvärden såg tydligen jättebra ut, men vi väntar fortfarande på svar angående "födoämnespaletten", dvs det är inte helt uteslutet att hon är matallergisk på något sätt. Men det är osannolikt, eftersom alla andra värden var bra. Tack och lov blev vi inte lämnade med det, utan får en remiss till special-BVC.
Nu väntar vi både på att få höra resultatet av de sista blodproven, och på att special-BVC hör av sig. Under tiden försöker vi rulla på, vi (eller snarare AB) fortsätter att föra en väldigt detaljerad sömndagbok, och vi turas om med ABs mamma och min pappa att ta nätterna. Det ger mig av och till tokdåligt samvete, men vi klarar helt enkelt inte av det ensamma. Vi måste få sova mer än varannan natt, annars mår vi kasst.
Och så har jag resignerat i att jag lär sluta amma nu. Det är ju inte säkert att det hjälper sömnen, men det verkar ha hjälpt för en del familjer, och känns det oansvarigt att inte prova. När vi är på nivån att vi söker läkarhjälp och har barnvakt på natten så känns det inte rimligt att inte prova det också. Så inatt var första natten jag hade Signe och hon inte fick amma, och det gick helt utan problem. Jag trodde hon skulle få vredesutbrott, men inte ett pip kom det. Hon bara somnade om. Så nu är jag lättad, och lite sorgsen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
En epok i ert liv tillsammans håller på att ta slut. Jag förstår så väl både lättnaden och sorgen över att amningen är över snart.
Men lugn, ni får närhet ändå, på andra sätt, ni får glädje och kärlek. Och ni har ett minne som ingen kan ta ifrån er!
När jag slutat amma så upptäckte jag den enorma närheten det ger att ge välling i flaska. Det hade jag inte trott, men jag tycker att det gav en helt ny sorts närhet, en där barnet är mer självständigt och oavhängigt mig. En egen individ med ett mer jag-du-utbyte än den mer symbiotiska närheten i amningen. Bägge delar har sin helt unika charm tycker jag, och jag hade som sagt inte trott att avslutandet av amningen skulle ge en helt ny sorts närhetsdimension. Men det gjorde det faktiskt.
Lycka till, och hoppas att ni hittar det "nya myset" :-) Hoppas också det leder till bättre sömn. Det gjorde det för oss!
En grej som jag märkt är att samtidigt som vi drar ner på amningen (vi har inte slutat än, men det är klart mindre), så har Signe börjat pussas och kramas. Och det är så himla mysigt! Jag blir alldeles varm i magen av att få små armar runt halsen. Jag vet inte om det hänger ihop, men det finns definitivt många andra fina sätt att mysa!
Det gör det. Minns alla nätter jag satt med nyfått Troll i famnen och flaskmatade, med bar överkropp, hennes hand på mitt bröst och hennes stora ögon fästa i mina. Mycket bättre än så blir det inte, det är jag övertygad om! (Lika bra, ja, men inte bättre).
Skicka en kommentar