På måndag börjar vi. Tills dess är det två nätter kvar, som vi hanterar på det vanliga sättet, och sen drar vi till ABs föräldrar. Men när vi kommer hem kommer vi vara hemma i tre veckor. Vilket nog är mer än vi varit hemma sammanhängande sen Signe var... tre veckor. Det var då jag fick bältros, och vi åkte till svärföräldrarna för första gången.
Det känns mer hoppfullt än på länge, men samtidigt tungt. Jag vill inte leva på det här sättet. Jag vill inte styra allt kring att vi inte får sova. Jag vill ha mitt liv tillbaka!
Vi jobbar på det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar