Väntanvakum.

Nu är det så där igen. En liten del av mig upptagen med att vänta, hoppas och vara rädd. I övrigt fungerar jag normalt.

Men inte helt. Bara nästan.

Usch.

Det är jobbigt att vilja något så hemskt gärna, och inte kunna påverka huruvida det kommer att hända eller ej.

Jag vill vara gravid. Massor vill jag det. Och inte ett skit kan jag göra åt det.