Korta snuttar

Nu sover Signe i spjälsängen. Hon är otroligt söt.

Min bältros verkar ha återkommit, eller i alla fall har jag ont på samma sätt på samma ställe. Denna gång började jag med mediciner i tid, men blir i gengäld alldeles slö av pillren. Eller är det av hösten?

Tredje veckan hemma själv med Signe, och det går jättebra. Fast jag har redan börjat oroa mig för skolan - det är dags att försöka fixa praktikplats. Väldigt kluven känsla - skolan är rolig, men jag vill inte lämna Signe. Synd att inte allt kan bli som man vill.

Signe tar i saker numera, igår tog hon i bordstabletten när hon satt i mitt knä vid köksbordet, och idag knögglade hon en tidning som jag läste. Det är så otroligt roligt att se. Fina, fina tjejen!

Jag har anmält oss till babysim, även om det inte är säkert att vi får plats nu direkt. Roligt roligt! Kanske mest för mamma - jag kan ju bara hoppas att Signe också gillar det. Jag tror hon är cool i vattnet.

Kan man se temperament redan hos bebisar när de snart är tre månader? Jag tror det, det känns så i alla fall. Signe blir skitförbannad när det inte blir som hon vill, eller om hon blir missförstådd. Hon vill alltid vara med oss och hos oss, hon vill inte somna och det känns som om det är av rädsla för att missa något roligt, och hon bryr sig redan om vem som håller henne och var hon är - när hon är trött pallar hon inte med nya människor eller platser. Temperamentsfull och känslig liten varelse, skulle jag vilja säga. Mamma är så stolt!