Arbetsfördelning

Signe sover på min arm och jag balanserar laptopen i knäet. AB sitter bredvid och surfar på sin jobbdator. Vår stationära dator, ABs "Nisse" (den heter det) är mer eller mindre död. Vi skulle behöva en ny, och har väl egentligen pengarna - men har vi råd?

Jag tror vi kommer köpa en ny, om ett tag. När vi funderat på saken ett tag.

Vi börjar hitta oss själva igen, hitta varandra och vår familj. Det var inte så läyy att få en ny medlem i flocken, men nu börjar dammet lägga sig igen. Och det blir bättre av att vi pratar med varandra och hittar hur just vi vill ha det.

Det tog oss flera år att inse att AB alltid vill ha den översta delen av frallor, och jag alltid vill ha underdelen. Så vi envisades med att erbjuda varandra delen vi själva ville ha, och ta emot delen vi inte ville ha, av missriktad omtanke och känsla av rättvisa. Så dumt.

Samma sak med vårt familjeliv. Vi vill inte göra samma saker. Rättvisa är inte när vi är lika - rättvisa är när vi är lika nöjda.

Jag vill egentligen bara sitta med Signe, amma och gunga och söva och mysa. Får jag göra det 90% av tiden så är jag jättenöjd. AB vill ta hand om mig och Signe och får hon tvätta, plocka, laga mat, ta hand om hunden och fixa myndighetskontakter är hon helt nöjd. Hon vill hålla Signe och mysa med henne, men inte allls lika mycket som jag vill.

Och det är inte bara helt ok. Det är helt lysande.

Vi är inte lika, men vi är skitbra.