Har man inte problem så skaffar man sig

Här kommer ett långt inlägg om kiss, bajs och kroppsfunktioner, bara så att ni vet. Här i vår vardag är det ett ämne som ofta kommer upp och det börjar lite kännas som att vi inte längre har någon kroppslig integritet eller överhuvudtaget någon uppfattning om vad som passar sig i sociala sammanhang... Det passar sig eventuellt inte som bloggämne heller, men det känns inte som att det spelar så stor roll.

Nån gång i juli skrev jag om saker jag tänkte inför föräldraskapet. En av grejerna var att jag hade tankar om att köra lite med EC, alltså att tidigt jobba på att lära barnet att kissa och bajsa någon annanstans än i blöjan - eller snarare, att lära oss som föräldrar det. Jag tänkte som så att det låter ju bra, det kan vi göra om vi orkar, och det kanske är lagom att börja med efter några månader. Jag snackade lite löst om det med AB också, och hon tyckte att det lät som en bra idé.

Och faktum är att vi började redan på hotell-BB, med att hålla lilla Signe över handfatet när vi tog av blöjan för att se om hon ville kissa. Och så har vi fortsatt, att då och då hålla upp henne över handfatet med hennes knän mot hennes mage, framförallt vid varje blöjbyte men ibland annars också. Om hon kissat har vi blivit glada och sagt ett speciellt "ksss"-ljud för att prägla henne på det, har hon inte kissat åker bara en ny blöja på. Vi gör likadant om vi märker att hon försöker bajsa, men där har vi inte något händigt litet ljud - mest tror jag för att det inte finns någon lika intuitiv ljudeffekt som det finns för kissande.

Faktum är att vi har gjort ungefär som när vi rumsrentränade hunden - erbjudit tillfällen, helt enkelt, och inte gjort särskilt stor affär av det i övrigt. Och det har tydligen blivit populärt.

De senaste dygnen har Signe nämligen, fem veckor gammal, överhuvudtaget inte kissat i blöjan. Istället har hon bökat runt, stönat och verkat djupt olycklig, tills vi äntligen fattat hinten och tagit av blöjan och hållt upp henne, och då har hon utan undantag kissat.

Vi märkte tendensen redan efter gårdagsnatten, då hon kissat i handfatet vid varje amning och ingenting i övrigt, men nu på morgonen var det helt uppenbart. Hon var mätt och utsövd och rapad och nöjd i övrigt, men ändå orolig och bökig. AB frågade om jag hade tagit av henne blöjan nåt inatt, och när jag sade att jag inte hade det (eftersom Signeliten för ovanlighetens skull inte bajsat när hon ammade) föreslog hon om det faktiskt kunde vara så att det var det som behövdes. Så jag traskade iväg med Signe till handfatet, och klokt nog tog jag inte av blöjan förrän jag väl stod där, för sen kissade hon omedelbart väldigt mycket.

Jag vet ärligt talat inte om vi riktigt hade tänkt oss att redan på det här stadiet ha en bebis som inte bara kan tänka sig att kissa någon annanstans, utan som helt enkelt inte kissar med blöja på. Vi är lite chockade. Jag tyckte EC lät som en bra princip, men var i ärlighetens namn tveksam till om det skulle funka - och med funka menade jag nog egentligen underlätta pott-träningen om ett eller ett par år. Inte att det skulle "funka" på det här sättet, efter en dryg månad.

Nå, vi får se om det håller i sig. Signe gör i alla fall kopplingen "av med blöja -> kissa" och bara det är ju imponerande. Och varje blöja hon inte kissar i är en blöja hon inte sitter med kiss mot stjärten i, och det är alldeles tillräckligt bra. Hon är faktiskt inte alls röd, och det är nog för att rätt mycket går direkt i avloppet istället för i blöjan.

Bajsandet är inte lika oproblematiskt, mest för att hon fiser väldigt mycket, och det kommer lite bajs vid varje fis. Det går inte att förutsäga, och är inte så trevligt, så blöjorna behålls under alla omständigheter på. Men det brukar märkas när hon börjar bajsa på riktigt, och då håller vi upp henne om det är praktiskt möjligt. Ganska ofta är det när hon ammar, och då går det såklart inte, och ärligt talat rusar vi inte iväg någonstans om det är opraktiskt för oss och vi hör om hon bajsar, men ibland gör vi det. Vi tänker lite samma sak där som vid kisset - det är schysst om hon lär sig att kunna bajsa någon annanstans än i blöjan (även om vi säkert lika gärna hade kunnat vänta ett halvår och fått samma effekt när det väl börjar bli viktigt), och varje gång hon bajsar i handfatet sitter hon inte med bajs mot stjärten, och det är ju bra.

Jag tycker att det är lite coolt att vi faktiskt gör det, och att det känns lätt och enkelt. Vi får väl se om Signeliten fortsätter tala om för oss när hon blir kissnödig, men under alla omständigheter så är det roligt att det funkar så långt som det gör - jag tror att när det väl blir dags kommer idén att gå på pottan i alla fall inte vara något nytt och konstigt för Signe. Det är i alla fall det som är tanken.

Men nu har vi således en signal till att testa med, när flickan är missnöjd. Nu kan hon inte bara vara hungrig, sömnig, kall, trött, uttråkad eller ha ont i magen - nu kan hon vara kissnödig också. Vad skönt det ska bli när hon börjar prata så man slipper gissa hela tiden.

Nu sover älsklingen för övrigt mot min mage i bärsjalen, och är nöjd, söt och gosig som bara den. Helt underbart.